Det är ju ett himla väsen om att SD kommit in i riksdagen. Men det måste ju finnas en anledning till att svenska folket röstat som vi gjort. Och nu när svenska folk gjort sin röst hörd, ja nu är det helt plötsligt svenska folket mot ... svenska folket?
Vart tog yttrandefriheten vägen? Känns som att majoritet av svenska folket "jagar" dom som inte tycker samma som dom.
Aaah! Jag blir inte riktigt klok på detta.
Visst är det bra att alla är olika, det är väl tur det. Men själv tycker jag att det är en självklarhet att om man ska bo och leva i Sverige så ska man kunna tala svenska.
Tycker att det är rent utsagt för djävligt att vi inte kan hissa vår fina flagga, bära gult och blått eller sjunga nationalsången utan att kallas för rasister. Får vi inte vara stolta över vårt land?
Tycker också att man ska ta seden dit man kommer.
När jag gick i tredje klass så bodde jag i Trollhättan. Min skola var på Kronogården. I min klass var vi 20 stycken elever. 3 st var svenskar. Vi hann 50 sidor i Oä (som det hette då) på en termin. Varför? Jo inga utav dessa 17 barn kunde svenska. Hur kan det bara få vara så?
Mina föräldrar gav upp och flyttade till Grästorp där jag fick chans att läsa "upp" mig igen.
Jag har dessa åsikter. Gör det mig till rasist?