¤¤¤ Jag kan ¤¤¤

Fick ha zumbapasset själv igår då syrran är sjuk. Jag är alltid extra nervös inför ett sånt pass. Det känns väl antagligen som en säkerhet att jag vet att syrran alltid finns till hands. Samtidigt vet jag att hon kommer ge sig av så fort hon fixar jobb. Hon trivs inte alls i g-torp så det är väl bara att vänja sig vid att få ha passet själv antar jag.

Just igår så kände jag att allt släppte. Jag var cool och avslappnad. Pratade och skojade. Det kändes helt naturligt och stegen satt där dom skulle. Jag verkligen dansade! Och det var så skönt!

Jag kan ju detta, jag får sluta vara så osäker på mig själv.

En timme gick väldigt fort, hade kunnat fortsätta mycket längre än vad vi gjorde.

Men man kan ju givetvis inte komma ifrån att det är VÄLDIGT roligt att ha med syrran också.

Vill inte väga mig ikväll! Efter en helg med god mat och dessutom alkohol så kommer vågen inte att stå på minus. Men det kanske är bra? Då kanske man kan förstå att man inte kan göra detta(vara ute och festa) varje helg, utan bara någon gång ibland.

Nästa vecka har jag bestämt mig för att åka till Vänersborg och väga mig hos viktväktarna. Det var ju ett antal veckor sedan jag var där, är ju online medlem, men betalar jag 120 kr så får jag väga mig på ett möte. Och det känns bra att det finns någon som håller koll på mig. En extra pepp inför nästa veckas vägning.